Meningokockfonden

Meningokockfonden

Emma Blomlöf

Familjen Blomlöf delar sin dotter/syskons berättelse:

22 april 2010

Full fart som vanligt för Emma som var fullt frisk och sällan sjuk. Hon bor tillsammans med två kompisar i en lägenhet i Uppsala och pendlar dagligen till jobbet i Stockholm. Glad över att ha ett mellanår då hon får jobba, festa, träffa kompisar och slippa skolans plugg. Igår kväll hade hon varit ute på afterwork med jobbet.

På eftermiddagen ringer hon mamma Anna och säger att hon längtar efter mamma och pappa. De bestämmer att Anna hämtar henne från pendeltåget efter jobbet för att åka hem till Anna och pappa Thomas och sova där, för att sedan åka därifrån till jobbet i Stockholm nästa dag. Vi äter middag ihop. Efter middagen var det tänkt att vi skulle spela spel ihop vilket Emma älskade att göra. Men hon kände sig hängig och ville gå och vila. Efter någon timme tog vi tempen och då hade Emma feber och frossa, typ influensa symptom.

Efter ytterligare någon timme ringer vi 1177 om rådgivning. Emma får själv beskriva sina symptom. Hon har nu fått kramper och stickande känsla i händer och fötter. Hon har svårt att stå still när hon pratar med 1177. De bestämmer att går kramperna inte över eller om de kommer tillbaka ska hon ta förnyad kontakt med vården. Emma sjukanmäler sig inför morgondagen och tar en febernedsättande tablett.

Vi går alla till sängs. Emmas kramper har gått över och hon somnar.

23 april 2010

På natten vaknar Emma. Hon kräks och har diarré. Emma skickar SMS till en kompis att hon haft en otäck känsla i kroppen men nu kändes det bra igen. Emma somnar om igen.

Då Thomas efter en joggingtur på morgonen tittar till Emma säger hon att det känns bättre nu och berömmer honom som varit ute och joggat. Thomas åker till jobbet men Emma ber Anna vara hemma med henne.

Vid åttatiden på morgonen säger Emma; Mamma jag vet inte hur länge jag orkar. På Annas fråga om hon har ont svarar Emma; Nej. Anna ringer efter ambulans. När ambulanspersonalen kommer trycker de på Emmas kropp och märker att det blir bestående märken. De bär ut Emma till ambulansen.

Halvvägs in till Akademiska sjukhuset slutar Emma andas i ambulansen. Personalen kallar på ytterligare en ambulans som möter upp. Detta för att fler personer ska kunna hjälpa till med livsuppehållande åtgärder (HLR).

Efter en timme med intensiv vårdbehandling på akuten och försök till återstart av Emma ger personalen upp. Emma går inte att rädda!

Från helt frisk till död på ca 14 timmar! Emma blev 19 år.

Efterdyningar

Tidigt får vi som föräldrar antydningar och frågor om Emma tog droger. Vilket hon inte hade gjort. Väldigt tuffa frågor i ett tufft läge!

Det visade sig att all personal som behandlat Emma på akuten i efterhand tagit antibiotika i rädsla för meningokocker. Vi fick antibiotika dagen därpå tack vare rådigt ingripande av föräldrar till Emmas ena lägenhetskompis. Föräldrarna var läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Obduktion visar på meningokocker som var spridda i hela kroppen. Kraftiga blödningar i tarmar, magsäcken, hjärtat och båda binjurarna. Även hjärnhinnorna var inflammerade av meningokocker.

Thomas och Anna Blomlöf samt syskonen Linus och Malin.